Jag är medlem i Sveriges informationsförening och har så varit de senaste sju åren, men jag måste säga att jag funderar på att gå ur. Jag tycker, tyvärr skulle jag vilja säga, att de är alldeles för träiga och inte på något sätt hänger med i hur utvecklingen i branschen ser ut. Visst, de har en del tunga namn bland sina föreläsare, men de ligger hjälplöst efter.
När tog de exempelvis upp frågan om företagsbloggar, varumärket och dess hantering i kanaler ej kontrollerade av det egna företaget eller nya medier och trender överhuvudtaget?
I min roll träffar jag många informatörer som sitter "ensamma på sin kammare" kanske med SI som sin enda "inspirationskälla" och "finger i luften" att berätta om vad som är nytt i branschen. Jag vet, jag har jobbat som webbredaktör i många år och vet att det varit svårt att hitta information eller få vägledning i ovanstående frågor. Som konsult "tvingas" jag hänga med på ett annat sätt. Det förväntas att jag vet vad som är "nytt och hett", men det är inte lika lätt när man inte ser hur andra gjort med sina lösningar och sitter "ensam på sin kammare".
Två skilda världar?
Är det så att det är två skilda världar? Bloggvärlden där information sprids med ljusets hastighet och nya trender omedelbart upptäcks och sprids vidare mot "andra sidan" där gamla, beprövade metoder diskuteras och kommuniceras via SIs (trista) webbplats, via seminarier och nyhetsbrev. Nyhetsbreven tycker jag är ett kapitel i sig. Vem läser dem egentligen? Jag vet att det låter förbaskat klyschigt, men är det inte "on demand" som gäller numera? Ska jag sitta och vänta på att SI vill kommunicera, förlåt, informera mig när de önskar det? Är det det som gäller 2008? En monolog? Jag tror inte det va?
När jag vill ha information söker jag aktivt (eller passivt, läs RSS via Google Reader) efter det. Information från SI som de skickar ut med två veckors mellanrum förefaller tämligen ointressant, gammalt och går rätt över huvudet på mig. Veckobreven innehåller dessutom inte sådant som jag är intresserad av utan är reklam för deras kurser och seminarier. Ska jag betala för ett seminarie på SI när jag kan gå gratis hos mer namnkunniga aktörer?
Nä, ni behöver hosta upp er ett par snäpp om ni överhuvudtaget ska kunna hänga med och ha några medlemmar kvar i framtiden.
Den inspiration, kunskap och det nätverk jag byggt upp kommer ifrån den så kallade bloggsfären. Här finns det mängder och åter mängder av kunskap att inhämta från människor som faktiskt jobbar med dessa frågor. Det är en stor skillnad på att praktisera det man talar om och inte enbart teorisera.
Det var ord och inga visor det, men det kanske behövs?
fredag 19 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Det är tråkigt att du inte upplever någon mening med ditt medlemskap i Sveriges Informationsförening som dessvärre inte varat längre än ett och ett halvt år tillbaka. Hur mycket du drar nytta av vårt nätverk och de erfarenheter som finns där är helt upp till dig själv. Du kan gå på kretsträffar och till exempel ta del av nya forskningsrön om de områden du efterfrågar. Det finns också grupper för erfarenhetsutbyte (indelade efter ämnen), varav en handlar om just IT/Nya kanaler. Allt detta är helt gratis när man är medlem.
Alla vill ha sin information på olika sätt. Vår läsarundersökning visar bland annat att 78 procent av medlemmarna vill ha ett tryckt nyhetsbrev. Vi uppdaterar vår webb med nyheter dagligen, skickar ut ett elektroniskt nyhetsbrev en gång i veckan och ett tryckt åtta gånger per år.
Vi kan alltid bli bättre. Alla våra 4800 medlemmar (som bara blir fler och fler varje år) har olika behov och bloggar är en av många delar av informationsbranschen. Mitt råd är att du engagerar dig själv, deltar i våra aktiviteter eller kommer med inspel till våra olika grupper. Det är bästa sättet att få det du önskar.
Margaretha Sjöberg
Generalsekreterare
Sveriges Informationsförening
Hej Margaretha.
Kul att du hittat hit! Att ni hänger med och bevakar bloggar och kommunicerar via dem visar att jag kanske ha fel om er åtminstone på den punkten.
Det är riktigt att jag varit medlem 1,5 år genom det företag jag jobbar på. Jag är däremot på det oklara med vad ditt argument skulle vara om hur länge jag varit medlem.
Helt klart är det så att alla vill ha information på olika sätt och kanske är det så att det helt enkelt är så att SI inte passar mig (eller oss) som jobbar i denna bransch. Det troliga kan vara att jag helt enkelt inte ingår i målgruppen för Sveriges Informationsförening. Det kan också vara så att jag helt missat tillfället att "tycka till" i läsarundersökningen vilket gjort att jag inte bidragit till att göra min röst hörd.
När det gäller era aktiviteter så kan jag engagera mig mer, men jag känner inte att det händer något när jag besöker er webbplats för att se vad som är på gång. Jag får intrycket av att det är stiltje. Visst, jag kan engagera mig men var är styrningen "uppifrån"? Vem sår fröet och får liv i er sajt? Är det medlemmarnas uppgift? Är det er eller vår gemensamma uppgift? Jag tror på det sistnämnda och då krävs att ni öppnar upp för dialog vilket jag fortfarande hävdar att ni inte lyckats med. Att skicka ut läsarundersökningar, nyhetsbrev och att skriva nyheter på er sajt är INTE dialog - det är information där ni informerar oss, mottagarna.
Dock vill jag avsluta och säga att jag tycker det finns hopp när ni "kliver ut" och för debatten utanför er vanliga arena.
Jag glömde visst bort ett par saker som jag kom på i efterhand. När jag nu läst ditt inlägg ett par gånger till slår det mig att ditt svar enbart är ett förklaring på hur det ligger till.
Du borde istället se mitt blogginlägg som en möjlighet till en dialog med en av era medlemmar. Verksamhetsutveckling typ. Hade jag inte skrivit detta utan enbart avslutat mitt medlemskap och gått till någon annan hade du aldrig fått denna möjlighet.
Du kunde exempelvis ställa ett par frågor såsom; vad skulle DU vilja se mer av, hur önskar DU att SI's sajt skulle stödja dig i ditt dagliga informationsarbete, vad vill du se mer/mindre av.
Kanske t o m öppna ett forum till era medlemmar där ni har en öppen kanal. Är vi bra? Är vi dåliga? VAD (och inte hur) vill ni veta mer av och? Var proaktiva - inte reaktiva.
Självklart tar vi till oss de åsikter våra medlemmar har, oavsett hur de distribueras; på blogg, via mejl eller i personliga möten. Av våra medlemmar är 40 procent i näringslivet, lika många i offentlig sektor, 15 procent är konsulter och fem procent i andra typer av organisationer.
Vi har under flera år bevakat det nya medielandskapet och presenterat det på erfagrupper, kretsmöten och seminarier. Vi frågar ofta våra medlemmar vad som önskas och vilka behov som finns. Eftersom både våra utbildningar och nätverksträffar är välbesökta och mycket uppskattade tror vi att vi tillgodoser dessa behov. Och nej, erfagrupperna blir inte färre – de blir fler. Två nya har startats bara sedan i maj.
Vi har tidigare haft diskussionsforum på vår webb; det dog sotdöden för ett år sedan när ingen använde det.
Som i alla verksamheter pågår en ständig utveckling och förbättring. Så också i Informationsföreningen. Tack för era värdefulla inspel.
Jag tillhör de tidigare väldigt trogna medlemmarna i Sveriges Informationsförening. Jag tror att jag fortfarande är medlem, men jag blir mindre och mindre intresserad även jag. Jag har själv inte tid att engagera mig i erfagrupper, jag har fullt upp med att hinna med jobb och familj. Jag har gärna gått på erfagruppsträffarna tidigare i Sveriges Informationsförening men engagemanget verkar ebba ut mer och mer där.
Jag har nyligen gått med i Marknadsföreningen i Stockholm och där jädrarimig sjuder det av liv. Dels tar de ett otroligt mycket större ansvar för att själva vara värdar för evenemang, som är sponsrade = kostnadsfria för medlemmen. Jag har redan hunnit med fler aktiviteter än jag deltog i på flera år i SI. Dessutom är kursutbudet skarpare, och även tilltalande för informatörer - det är svårt att skilja information från marknadskommunikation idag.
Till det kommer ett engagemang som även i MIS finns som erfagrupper, men där erfagrupperna åtminstone inom det digitala fältet är långt mer aktiva och livaktiga än i SI.
Jag tror helt enkelt att medlemsbasen i SI är äldre, det vet säkert Margaretha bättre än jag.
Jag tror också att Margaretha har rätt i att det är medlemmarna som gör föreningen - visst. Men om man jämför med till exempel MIS så finns där en självklar känsla av att jag fått valuta för mina pengar redan många gånger om, och den känslan är det långt till när det gäller Sveriges Informationsförening.
Det är ju ändå konstigt att medlemmarna blir fler och fler fast erfagruppsträffarna blir färre och färre? Eller har jag fel, är det inte så, åtminstone i Stockholm?
Kanske behöver föreningen, precis som Votum säger, bli bättre på att fråga sig vad medlemmarna egentligen vill ha. Så de inte gör som Votum och jag; Hoppar av.
Jag vill bara instämma i Votums inlägg. Jag är medlem i informationsföreningen sen way back when (läs närmare femton än tio år) och upplever att föreningen har stagnerat. Kommunikationsformerna känns gamla och sociala medier ser man inte mycket av i utbudet av arrangemang. På Informationens dag för två år sen (tror jag det var) stod Göran Rosenberg på scenen och bad Sigge Eklund förklara vad en blogg egentligen var. Att inte föra diskussionen på en högre nivå trots en publik fylld av professionella informatörer, det upplevde jag och mina kollegor som snudd på förolämpande.
Visst är det medlemmarna som gör föreningen, till viss del. Men skillnaden mellan mina egna nätverk, som jag bygger och vårdar själv, och Informationsföreningen, är (bland annat) att jag betalar för medlemskapet i föreningen. Då förväntar jag mig inte att behöva göra allt själv.
Glömde en sak: Jag blev uppringd av en dam från Synovate/Temo häromdagen. Hon ringde på Infoföreningens uppdrag, och ville veta vad jag tyckte om föreningen.
Hon hade aldrig hört ordet erfagrupp. Hade ingen aning om vad det var. Ridå.
Med så dåligt briefade undersökare lär det vara svårt att fånga upp vad medlemmarna egentligen tycker.
Skicka en kommentar